Spänningshuvudvärk är en typ av huvudvärk som ofta orsakas av stress, oro, depression, sömnbrist och spända muskler. Det är den vanligaste formen av huvudvärk – nästan 90 % av all huvudvärk är spänningshuvudvärk. Den är ofarlig och känns som en molande värk eller ett tryck över båda sidor om huvudet. Den är enkel att behandla själv och även om den kan återkomma, går den ofta snabbt över.
Varför får man spänningshuvudvärk?
Det vanligaste är att stress och oro orsakar spänningshuvudvärk. Om man är stressad spänner man sig lätt och när kroppen är spänd på ett onaturligt sätt uppstår ofta smärta. Får man spänningshuvudvärk regelbundet kan det vara bra att fundera över hur man mår och lever i stort – man är kanske extra spänd på grund av att man har mycket att göra, har svårt att sova eller äter för dåligt.
Har man spänningshuvudvärk i mer än 15 dagar i månaden under ett halvår eller mer kallas det för kronisk spänningshuvudvärk. Då har man ofta ömmande punkter i nacke eller hårbotten, kan känna sig trött, yr och minnes- och koncentrationssvårigheter.
I kombination kan man även uppleva lättare yrsel (av typen ”Finlandsfärja”) och lock för örat, kallat tensor tympani syndrom.
Symptom
Spänningshuvudvärken är ofta dov, molande, tryckande och sitter ofta tvärs över pannan eller i tinningarna. Man kan även känna ofarlig huvudvärk i skallbasen i nacken, eller som ett band som rör sig från skallbasen, över örat fram till tinningarna. Huvudvärken kan även uppkomma upp längs käken, vid bihålorna och upp mot tinningarna. Denna huvudvärk är orsakad av muskulära triggerpunkter, och ibland upplevs yrsel och ostadighet i samband med triggerpunkstutlöst huvudvärk. Ibland även tinnitus.
Ofta beskriver patienterna spänningshuvudvärken som ”en mössa som sitter för hårt” eller som ”en blöt handduk som ligger virad runt skallen”. Smärtan ökar under stress och är ofta något som man vaknar MED, men aldrig AV. Huvudvärk som man vaknar av är allvarlig och denna ska man söka hjälp för. Spänningshuvudvärk brukar minska i samband med ledighet och semester.
Egenbehandling
Ett första steg är att försöka slappna av. Detta kan låta lättare sagt än gjort, men det är för att du spänner din kropp som du får huvudvärk. Ändra dina vanor något, se till att hinna med att ta det lugnt och ägna dig åt något avslappnande. Det behöver inte betyda att du ska lägga dig och vila – det kan också vara avslappnande att åka och träna eller ta en promenad. Regelbunden löpning i skogsmiljö är som bomull för vår hjärnas hälsa.
Behöver du ta värktabletter mot din spänningshuvudvärk, rådfråga gärna hos Sjukvårdsupplysningen eller på Apoteket om vilka preparat som passar dig bäst. Var noga med att inte överskrida maxdosen tabletter – fler tabletter än föreskrivet hjälper inte mot smärtan. Långvarig användning av mediciner kan orsaka huvudvärk, så var även försiktig med att inte äta medicinerna för länge i sträck. Vanliga smärtstillande brukar inte ha bra effekt på spänningshuvudvärk.
Andra orsaker till huvudvärk
- Spänningshuvudvärk är den vanligaste, mest ofarliga typen av huvudvärk. Det finns andra orsaker till huvudvärk, t.ex migrän, Hortons eller huvudvärk med allvarlig orsak.
- Whiplash – en tidigare whiplash kan ge spänningshuvudvärk från muskler som påverkats efter detta trauma. Läs mer i vår artikel om WAD, whiplash.
När kan du besöka oss på Kroppsdetektiverna?
Som naprapater har vi en gedigen utbildning inom rörelseapparaten och neurologi och uppkomsten till olika typer av huvudvärk. Vi behandlar patienter med spänningshuvudvärk, migrän, tensor tympani syndrom och andra bakomliggande orsaker. Att endast behandla symptomen med läkemedel gör ofta att huvudvärken återkommer, och därför är det viktigt att titta på helheten hos patienten så att du kan leva utan din huvudvärk. Ofta upplever patienterna en tydlig smärtlindring efter bara ett besök, och korrektiv träning och anpassning av arbetsmiljö är något som ingår i behandlingen hos oss. Vi finns i Stockholm och kan ofta erbjuda tider inom 48 timmar. Onlinebokning gör du själv via vår hemsida.
När ska du söka läkarvård?
Så länge du själv kan behandla din spänningshuvudvärk och den inte stör dig alltför mycket i ditt vardagliga liv, behöver du inte söka vård. Men om huvudvärken ökar i styrka, eller orsakar sådan smärta att du behöver ta medicin flera gånger i veckan, bör du söka vårdcentral. Det gäller också dig som är över 50 och som tidigare aldrig besvärats av spänningshuvudvärk.
Om man brukar få spänningshuvudvärk och man känner att den ändrar karaktär eller åtföljs av nya symptom, är det också bra att söka läkare. Huvudvärken kan leda till migrän och eftersom den ena typen av huvudvärk ibland kan vara svår att skilja från den andra, kan det vara lämpligt att söka vård eftersom migrän och spänningshuvudvärk behandlas med olika sorters smärtstillande. Utmärkande för migrän är att den typen av värk ofta är pulserande, förvärras vid fysisk aktivitet och gärna sitter bara på ena sidan huvudet.
Källa: Neurologi, Jan Fagius m.fl, fjärde upplagan, Travell & Simons’ Myofascial Pain and Dysfunction: The Trigger Point Manual (1998)
Allt material på denna sida skyddas enligt svensk lag och kopiering av hela eller delar av innehållet utan källhänvisning till denna sida kommer att lagföras. Vi använder Copyscape för att kontrollera halten av kopierat material.
