Vid första besöket görs en undersökning innan behandlingen. Stötvågsbehandling används som ett komplement till våra övriga behandlingsmetoder. Detta då stötvågsbehandlingen främst är symptomlindrande, och våra neuromotoriska behandling syftar till att korrigera orsaken.
Smärttillstånd som stötvågsbehandling har visat sig ha mycket god effekt på:
Vad händer under stötvågsbehandlingen?
Vid första besöket undersöks patienten för att få fram en diagnos och för att säkerställa att den är behandlingsbar med just shockwave/stötvågsbehandling.
En stötvågsbehandling tar mellan 5 och 20 minuter, 1800-5000 stötar/behandling och område och i genomsnitt krävs det 2-5 behandlingar för att bli bra eller bättre. I vissa fall räcker det med en till två behandlingar för smärtfrihet. Mellan varje behandling krävs i genomsnitt 5-7 dagars mellanrum för att få kroppens eget reparationssystem att hinna reagera.
Efter denna behandlingsserie gör vi en utvärdering om hur resultatet har blivit, och gör därefter eventuellt 1-2 extra behandlingar efter 4-6 veckor.
Gör stötvågsbehandling ont?
Först av allt så är begreppet smärta subjektivt. Det som gör ont för dig behöver inte göra ont för en annan person. Själva behandlingen kan göra ont under någon eller några minuter medans vi behandlar dina smärtområden, men detta är direkt övergående efter att behandlingen avslutats och oftast känns en smärtfrihet i behandlingsområdet direkt efter behandlingen. Själva behandlingen sätter igång kroppens eget smärtlindringssystem, och kroppseget morfin utsöndras. Efter behandlingen kan man i området för behandlingen se en rodnad, vilket beror på den kraftigt ökade cirkulationen i området
Vad är shockwave/stötvågsbehandling?
Stötvågsbehandling har använts inom sjukvården sedan 80-talet. Då användes det för att spränga njurstenar som annars kräver kirurgiska ingrepp och relativt lång eftervård.
Idag är stötvågsbehandling förstahandsvalet vid flera olika diagnoser inom ortopedisk medicin. Under 90-talet har metoden utvecklats vidare och behandlar framgångsrikt sk muskuloskeletala besvär och orsaker. Det är framförallt problematik i senor, sk tendinopatier/tendinoser som behandlingsformen har vunnit mark.
Inom idrottsmedicinen användes stötvågsbehandling för första gången av tyska olympiatruppen under OS i Atlanta. Även då var det dagens marknadesledare – Storz – som hjälpte truppen. Under fotbolls-VM 1998 var det tre lag, bl.a vinnarna Frankrike och Italien som använde sig av stötvågsbehandling. Idag rekommenderas stötvågsbehandling ofta före kortisoninjektioner och kirurgi då effektiviteten är hög och biverkningarna få. Idrottaren slipper viloperiod och krävande återuppbyggnad inför träning och tävling.
Radiell stötvågsterapi (rESWT) baseras på att man genom en kompressormatad applikator “skjuter”, med hjälp av luft, stötvågor in i smärtområdets centrum. Stötvågorna får olika funktioner beroende på vilken del av kroppen som det användes för.
Teorier bakom stötvågbehandlingens verkan och som anses gångbara är följande:
- Stimulerar till läkning och inhibering av afferenta smärtreceptorer.
- Ökar diffusionen av cytokiner över cellväggarna till det område som smärtar, och stimulerar senans förmåga till självläkning.
- Minskar de icke-myeliniserade sensoriska nervtrådarna och minskar frisläppandet av CGRP och Substans-P (smärtmediatorer).
- Stimulerar till neovaskularisering i området kring övergången sena/ben och i leder, vilket främjar läkningsprocessen.
- Minskar smärta genom hyperstimulering av smärtreceptorer, vilket hämmar signalerna, ökar cirkulationen och cellregeneration.
- Stötvågsbehandlingen akutiserar kroppens egen inflammatoriska process och möjliggör därför reparationer av skadad vävnad som annars är väldigt svårbehandlade. Behandlingen ökar även ämnesomsättningen i vävnaden.
- Stötvågsbehandlingen bryter ner ärrvävnad och förkalkningar i leder. T.ex ytliga ärr i huden som känns strama, ärr efter muskelbristningar, eller hälsenor som gått av och sytts ihop för korta. Dessa strukturer känns strama och “korta” och med stötvågsbehandling kan dessa vävnader återfå normal rörlighet.
- Stötvågsbehandlingen påverkar mekanoreceptorer i tenocyten till produktion av kollagen vävnad. Kollagen vävnad finns bl.a senor och ligament.
Vilka kan inte få stötvågsbehandling?
Om du lider av eller äter något av följande kan du ej behandlas med stötvågsbehandling:
- Blodförtunnande läkemedel, exvis Waran
- Hjärtfel eller cirkulationsrubbningar
- Blödarsjuka
- Cancer
- Gravid
- Infektion i området som ska behandlas
- Akut inflammation/skada