Vad är medicinsk laser?
Det finns flera olika typer av laser inom medicinen, en typ av laser som skär och en typ som läker.
1. Starka och effektfulla lasrar används till att bränna bort hår eller skära och kallas ofta för kirurgisk laser. Dessa används idag både av läkare, men också av hudterapeuter. Det är dock ett förslag om att begränsa vilka som får utnyttja dessa laservarianter då det finns uppenbara riskmoment med estetiska laserbehandlingar.
2. Svaga lasrar, även kallade Low Level Laser Therapy (LLLT), har en cellstimulerande funktion och kallas ofta biostimulerande laser. Effekten erhålls inte genom stark värme eller skärande, utan genom att laserns extremt välordnade och rena ljus påverkar fotoreceptorer. Fotoreceptorer i cellen stimulerar som i sin tur sekundära funktioner i cellen.
Laserbehandling är en förhållandevis gammal metod för behandling. Sedan 1966 då första laserbehandlingen gjordes har mer än 6000 studier gjorts på medicinsk laser.
Vad händer i kroppen vid medicinsk laserbehandling?
Medicinsk laser stimulerar till att ge bl.a ökad energiproduktion i mitokondrien, vilket då används för att t.ex uppreglera läkeprocessen. Biomedicinsk laser är endast ett sätt för kroppen att hjälpa sig själv till läkning, och har i sig ingen helande effekt. Just därför kan man inte garantera att alla blir smärtfria med medicinsk laser, utan 1/10 beräknas inte vara mottaglig för laserbehandling. I och annars är det mycket god effekt med medicinsk laser beroende på vilket besvär som behandlas.
Är medicinsk laser skadlig?
Nej, medicinsk laser som du får hos oss är helt oskadlig. Du kan inte bli blind, utveckla cancer eller på annat sätt riskera din hälsa. Linserna i medicinsk laser är konvexa, vilket innebär att ljuset sprids som vid en blomspruta. Energin per mm2 blir alltså lägre ju längre bort du kommer. Sk laserpekare osv har ofta en konkav eller helt slät lins, och där är energimängderna mycket högre per mm2.
Medicinsk laser har god effekt så länge som man håller sig inom det terapeutiska fönstret. Om man behandlar för länge, eller med för hög styrka, kan man hamna utanför det terapeutiska fönstret och då händer absolut ingenting – ingen förvärring, ingen ökad smärta.
Finns det några bieffekter?
Tre effekter kan vi ibland se hos våra patienter;
1) dels kan patienten i enstaka fall reagera med bultande reaktioner i det område som behandlats. Detta brukar isåfall uppstå under det första dygnet, och är högst normalt, och ett bevis för att behandlingen har effekt. Om bultningarna är kraftiga kan du ta lämplig smärtstillande medicin.
2) Den andra reaktionen är att patienten somnar under behandlingen då den är väldigt avslappnande.
3) Patienten kan bli helt smärtfri direkt, men smärtfrihet innebär inte att vävnaden är helt frisk, utan den behöver få tid till att läka ihop. Hur lång tid du behöver vänta mellan behandling och tills du kan börja träna igen avgör din naprapat i samband med din behandling.
Vad behandlar man med medicinsk laser?
Vi behandlar effektivt smärta som uppstår i samband med inflammationer, frakturer (ju tidigare desto bättre effekt), blödningar, idrottsskador, tendinopatier, benmärgsödem och annan typ av smärta. 6895 studier påvisar den goda effekten av medicinsk laser.
Forskning inom medicinsk laser:
Forskningen började med Endre Mesters försök att behandla sår på möss och hans första publikation kom ut 1967, en enkel sökning på Pubmed(Medline) med sökorden LLLT laser ger idag (Januari 2021) en träff på 6895 träffar som alla handlar om respons av LLLT behandling och stimulering på så väl cellkulturer, djur och människor.
Hur laserljus stimulerar celler i kroppen
I dagens samhälle finns det flertalet behandlingar med så kallad ”Low-Level Laser Therapy” (LLLT), vilket på svenska kan översättas till laserterapi med lågenergilaser. Detta innefattar allt från behandling av smärttillstånd och inflammation till fettreducering. Dessa laserterapibehandlingar ger ofta väldigt framgångsrika resultat och det dessa behandlingar har gemensamt är att de grundar sig på att man bestrålar en viss del av kroppen med laser. Bestrålning med laserljus stimulerar de celler som blir belysta och detta leder till en kaskad av reaktioner på molekylärnivå som i sin tur beror på förändringar på elektronnivå. Här tänkte vi på ett översiktligt sätt gå igenom vad det faktiskt är som händer på dessa två nivåer och hur detta leder till den effekt som laserbehandling kan generera.
En molekyl blir belyst med ljus
Vår kropp består av celler och dessa celler består i sin tur av otroligt många olika molekyler. När en molekyl blir belyst med ljus, som till exempel laserljus, kommer elektronerna i molekylen att absorbera den energi som finns i ljuset. Detta leder till att elektronerna under en kort stund arrangeras om i molekylen (elektronerna ”exciteras”) och detta är det första steget i många ljusdrivna kemiska reaktioner som banar väg för alla reaktioner som sker därefter. Dessa reaktioner som sker därefter kommer slutligen resultera i de effekter som vi ser av vanliga laserbehandlingar. Intressant att komma ihåg av detta är att alla dessa effekter grundar sig på excitation av elektroner!
Rött, grönt ljus och frekvenser
Precis som vi kan se olika färger från solljuset så har olika färger (våglängder) olika effekter och olika frekvenser av samma färg kan påverka helt olika funktioner. Med rött ljus och olika frekvenser kan vi behandla helt olika saker – i USA finns långt framskriden forskning av den ledande tillverkaren Erchonia på rött ljus med olika frekvenser där symptom på ADHD, Parkinson, demens mfl kan lindras kraftigt genom att belysa olika delar av hjärnan.
Vad innebär detta på cellnivå?
Om man genomgår en laserbehandling utgörs den av att ett specifikt område på kroppen blir belyst med laserljus. Därmed kommer excitation av elektroner i vissa molekyler som finns i cellerna i det belysta området att bana väg för en rad kemiska reaktioner i dessa celler. Det har till exempel visat sig att LLLT bidrar med antioxidativa och antiapoptotiska effekter i cellerna. En välstuderad verkningsmekanism för LLLT är den påverkan som det utsända ljuset från lasern har på enzymet Cytokrom C-Oxidas (CCO). CCO är ett viktigt enzym för generering av energi i form av ATP i cellerna. Detta eftersom CCO är aktivt i elektrontransportkedjan i cellernas mitokondrier och CCOs uppgift där är att reducera syre till vatten med hjälp av de elektroner som genereras vid glukosmetabolismen.
En påverkan som laserljus verkar ha på CCO är att ämnet kväveoxid (NO) dissocierar från CCO när CCO absorberar energin från laserljuset. Eftersom man tror att aktiviteten hos CCO inhiberas av NO, är det hypotiserat att dissociationen av NO från CCO ökar mitokondriens aktivitet. Detta tror man sker genom att mitokondriens membranpotential ökar varav mer syre konsumeras, mer glukos metaboliseras och mer ATP produceras av mitokondrierna. Mer ATP innebär mer energi för cellerna och detta anses vara en orsak till fördelaktiga effekter av LLLT-behandling. Dessutom har vissa studier visat att en kort ökning i produktionen av reaktiva syreföreningar (ROS) sker i mitokondrien när mitokondrien absorberar energin från laserljuset. Man tror att denna ökning av ROS sätter igång vissa signalvägar i mitokondrien, vilket leder till skyddande, antioxidativa och anti-apoptotiska effekter i cellerna. Dessutom har det NO (kväveoxid) som frisätts förmåga att vidga bland annat blodkärl och lymfkärl, vilket innebär att NO både ökar blodflödet, sänker blodtrycket och ökar flödet av lymfvätska, något som gynnar bland annat hjärt-kärlsystemet och minimerar risken för ödem.
De kemiska processer som har presenterats ovan är några av de processer som laserljus anses bidra med och det finns flertalet fler. Vi kan alltså se att laserljus, genom att i grunden excitera elektroner, kan bana väg för flertalet kemiska reaktioner på cellulär nivå och det är dessa reaktioner som slutligen leder till de positiva effekter som ofta erhålls av behandling med lågenergilaser.
Referenser
Yong, H., Zotev, N., Ruddock, J.M. et al. Observation of the molecular response to light upon photoexcitation. Nat Commun 11, 2157 (2020). https://doi.org/10.1038/s41467-020-15680-4
Hamblin M. R. (2016). Shining light on the head: Photobiomodulation for brain disorders. BBA clinical, 6, 113–124. https://doi.org/10.1016/j.bbacli.2016.09.002
