Golfarmbåge innebär smärta vid insidan av armbågen och uppstår vid olika tillfällen. Exempelvis vid golfsving, genom att träna latsdrag, klättring, friidrottare som tränar kastgrenar och andra aktiviteter där man böjer i handleden.
I artikeln kommer vi att ta upp vad golfarmbåge är, om stretching fungerar, och vad du kan göra för att bli smärtfri och funktionell så snabbt som möjligt.
Golfarmbåge är enligt forskningen en svårbehandlad diagnos (1,2,3). Forskningen stödjer inte heller påståendet att golfarmbåge är en inflammation (2). Vår erfarenhet där patienten blir smärtfri eller upplever mycket mindre smärta på en behandling vore inte heller möjlig om en inflammation föregick.
Orsaker – Vad beror golfarmbåge på?
Golfarmbåge beror på en överbelastning av muskler som fäster in i den mediala epikondylen i överarmen, det är bland annat m. flexor digitorium superficialis, m. flexor carpi ulnaris, m. flexor carpi radialis samt m pronator teres.
Denna överbelastning kommer i sig av en dysfunktion i en annan del av kroppen och som accentueras när du utför en rörelse som smärtar. Musklerna ovan ingår i muskelkedjan Superficial Front Arm Line.
Den muskel som gör ont vid infästningen i armbågen är den mest funktionella muskeln i din kropp, det är den muskel i kroppen som arbetar allra hårdast för att du ska kunna utföra det du vill. För att du ska förstå hur vi tänker får du föreställa dig ett fotbollslag eller vilken arbetsgrupp som helst.
Gruppen eller fotbollslaget saknar en deltagare (en dysfunktion), men måste fortfarande utföra samma funktion, oavsett om det innebär att vinna en match, göra maximal vinst för företaget eller upprätthålla en viss servicenivå. Detta innebär att en eller flera kvarvarande spelare/anställda måste täcka upp för den frånvarande deltagaren, och en deltagare/spelare blir till slut överbelastad, varav en får ont i en muskel. Precis på samma sätt fungerar kroppen, vi rör oss nämligen i funktioner snarare än muskler var för sig där vi i en överlevnadsinstinkt alltid kommer att utföra funktionen.
Orsaken kan bland annat vara långvarig statiskt arbete med fingersträckarna i kort position, som med händerna ovan tangentbordet. Detta medför att fingersträckarna, bl.a Extensor Digitorum, blir inhiberade (neurologiskt nedreglerade). Detta i sin tur medför att antagonisterna, Flexormusklerna, blir fasciliterade (neurologiskt uppreglerade) och smärtar vid belastning. Det finns många andra orsaker som kan göra att Flexormusklerna blir överbelastade.
Om det är båda armbågarna som gör ont så innebär det att musklerna i intrinsic core är dysfunktionella, läs mer om intrinsic core här. Det räcker inte att bara träna dessa utan orsaken till dysfunktionen måste korrigeras.
Du kan träna exempelvis Plankan utan att för den sakens skull ha kontakt med Transversus Abdominis, orsaken måste korrigeras innan hjärnan tillåter kontakt med muskeln. Plankan tränar stora delar av kroppen och är därför fullt möjlig att träna utan att aktivera TVA.
Armens muskelkedjor och funktionella anatomi
Armen har 4 stycken olika muskelkedjor. Musklerna i respektive kedjor samverkar för att vi ska ha så god funktion som möjligt och att så effektiv kraftöverföring som möjligt ska åstadkommas vid aktivitet. De olika kedjorna måste kunna samverka för att rörelser ska bli effektiva och att vår motorik i armar, hand och fingrar ska fungera optimalt.
De muskelkedjor som kan påverka golfarmbågen direkt är Superficial Front Arm Line (ytliga främre armkedjan).
Den ytliga främre armkedjan (Superficial Front Arm Line) innefattar bland andra, den stora bröstmuskeln M. Pectoralis major och M. Latissimus dorsi (den stora ryggmuskeln, läs mer om den här) som via fascia (muskelhinna) är sammanlänkad med underarmens muskler bland annat M. Flexar Digitorum Superficialis.
Den djupa främre muskelkedjan (Deep Front Arm Line) innefattar bland andra M. Pectoralis Minor (den lilla bröstmuskeln, läs mer om den här), M. Subclavius och dess omkringliggande fascia, M. Biceps brachi, M. Pronator teres samt tummens muskulatur.
Den ytliga bakre kedjan (Superficial Back Arm Line) innefattar bland andra, M. Trapezius, M. Deltoideus och underarmens extensorer eller sträckmuskler.
Den djupa bakre kedjan (Deep Arm Line, DAL) innefattar bland andra M. Rhomboideus, M. Levator scapulae, Rotatorcuffens muskler (M. Infraspinatus, M. Supraspinatus, M. Teres Minor och M.Subscapularis), och M.Triceps Brachi.
Deep Front Arm Line (DFAL) är på sätt och viss antagonist till Superficial Front Arm Line. Pectoralis Minor (i DFAL) är antagonist till Latissimus Dorsi
Vad kan grundorsaken till golfarmbåge vara?
Forskningen är idag på det klara med att hjärnan kan komma ihåg gamla skador. T.ex en fotledsstukning där ligamentet blir utsträckt får en permanent effekt om den inte rehabiliteras tidigt. Ligamentet skapar en signal till hjärnan att benet för sig bakåt (ett kort ligament signalerar att benet är på väg framåt) vilket hämmar framsida lår och Rectus Femoris. För att du ska kunna driva steget framåt i en rotation så kommer kroppen att kompensera och aktivera en annan muskel, i det här fallet Pectoralis Minor som roterar fram axeln, och hjälper till att rotera fram hela överkroppen. Pectoralis Minor är antagonist till Latissimus Dorsi (Latissimus dorsi drar armen bakåt, och Pectoralis Minor drar armen framåt)
Hemtest av golfarmbåge
Vi har tagit fram ett test så att du kan testa själv om du har golfarmbåge. Stå rakt upp med armarna rakt längs sidan och med tummarna inåt kroppen. Be en kollega/assistent att ta tag i handleden och dra den lätt rakt ut från kroppen. Din armbåge ska hela tiden vara rak. Vid golfarmbåge får du ont på insidan av underarmen och du kommer inte att kunna hålla emot det lätta draget i handleden. Det som testas här är muskeln Latissimus Dorsi. Den är ofta hämmad vid golfarmbåge, med hämmad menar vi neurologiskt nedreglerad signal. Prova att göra om testet med svagt böjd armbåge – du kommer då att vara stark.
Kan man stretcha bort en golfarmbåge?
Om du kommer ihåg analogin med arbetsgruppen och fotbollslaget från tidigare i artikeln kanske du kommer ihåg att den muskel i armbågen som gör ont är den som är mest funktionell i din kropp. Att stretcha denna muskel är lika klokt som att bara fylla på kylarvätska i en bil när motorn kokar. Det är inte bristen på kylarvätska som är grundproblemet, utan packningen som läcker. Du blir inte funktionell genom att stretcha bort smärtan i armbågen, utan du riskerar att få ont igen på samma ställe när du utsätts för samma belastning som första gången.
Det är detta bakvända tänk som gör att golfarmbåge som symtomdiagnos är så svårbehandlad. Genom att endast behandla symtom så lämnas grundorsaken obehandlad, och som du läst tidigare så förstår du förhoppningsvis det orimliga i att endast fylla på med kylarvätska när packningen har spruckit.
Behandling av golfarmbåge – så blir du kvitt problemet
Vi på Kroppsdetektiverna analyserar rörelsemönster som ger smärtan i armbågen med hjälp av evidensbaserad undersökningsmetodik. Efter att vi hittar orsaken (oftast i samma muskelkedja eller i en antagonist) till att du känner smärta i armbåge så korrigerar vi denna. Vi testar om rörelsemönstren allt eftersom och när du kan utföra funktionen igen utan smärta så tar vi fram en hemövning som du får med dig hem för att förstärka effekten av behandlingen. Vi utför inga snabba eller farliga grepp.
För att förstå hur skadan uppstår måste man även förstå kroppens biomekanik och muskelkedjor.
Kan man behandla golfarmbåge med kortison?
Forskningen är relativt entydig. Smärtlindringen av kortisoninjektion är kortvarig och patienterna får ofta tillbaka symtomen.(1,4)
Referenser
(1) Am Fam Physician. 2015 Oct 15;92(8):694-9.
Corticosteroid Injections for Common Musculoskeletal Conditions.
Foster ZJ1, Voss TT1, Hatch J1, Frimodig A1.
(2) Med Clin North Am. 2014 Jul;98(4):833-49, xiii. doi: 10.1016/j.mcna.2014.04.002.
Elbow tendinopathy.
Pitzer ME1, Seidenberg PH2, Bader DA1.
(3)Br J Sports Med. 2014 Jun;48(12):957-65. doi: 10.1136/bjsports-2012-091513. Epub 2013 Jan 18.
Evidence for the effectiveness of electrophysical modalities for treatment of medial and lateral epicondylitis: a systematic review.
Dingemanse R1, Randsdorp M1, Koes BW2, Huisstede BM1.
(4) Efficacy and safety of corticosteroid injections and other injections for management of tendinopathy: a systematic review of randomised controlled trials
Brooke K Coombes, MPhty, Leanne Bisset, PhD, Prof Bill Vicenzino, PhDcorrespondenceemail
