Stress före vår tid
Gå tillbaka 100.000 år i tiden till en av våra föregångare i Kalahariöknen. Vår föregångare levde på att jaga och samla i en miljö som delades med rovdjur såsom den sabeltandade tigern (mer exakt vid denna tid, en smilodon fatalis). Av någon okänd anledning har den sabeltandade tigern i nutid blivit synonym med fara från tidsåldern 100.000 år sedan.
Denna varma och soliga dag där solen stekte ur Zenith så satt vår 23-åriga föregångare vid vattenkanten vid den lokala sjön och formade sina händer för att kunna dricka vatten ur dom. Han hade precis varit ute och letat efter föda bland buskar och lågt hängande grenar på träd. Plötsligt rasslade det till i buskaget några meter därifrån och han vänder snabbt blicken dit – en yrvaken sabeltandad tiger sträckte på sina fulla höjd och mötte hans blick…
Fight or flight – Sympatikuspåslag & parasympatikus
Här kommer hans hjärna reagera blixtsnabbt med att gå över i “fight-or-flight”-läge med häftigare andning, ökat blodtryck, ökat flöde av blod till musklerna och ett kraftigt adrenalinpåslag. Allt för att öka chansen till överlevnad i det väntande mötet med den sabeltandade tigern.
Alla system som är beroende av lugn och ro regleras direkt ner – matsmältning, läkningsprocesser, tillväxt, inlärning, minne och reproduktion. Alla dessa system tillhörande det parasympatiska nervsystemet blir sekundära så länge som vi misstänker och upplever fara.
Som tur var för vår föregångare så vänder sig den sabeltandade tigern om och sover vidare. Mättnaden efter gårdagens fångst, en gammal och långsam onyx, är fortfarande stark. En stark känsla av mättnad är kopplad till parasympatiska nervsystemet och lugn och ro. En människa för en stor katt utgör sannolikt inte fara per se utan jakt på människa triggas av hunger.
Nu när väl faran är över för vår föregångare, och sympatikuspåslaget minskat, återgår vår urtidsmänniska till viloläge och stannar kvar i det läget fram till nästa fara dyker upp på hans horisont, denna gång kanske en individ från en rivaliserande stam?
Nu lämnar vi vår urtidskämpe för en stund och pratar om vårt gemensamma arv – vårt nervsystem. Trots 100.000 år av utveckling delar vi fortfarande delar av nervsystemet med urtidsmänniskan och krokodiler. Vår reptilhjärna, amygdala, styr vår vardag och ytterst även vår muskelkontroll (1)
Ju bättre nervsystemet är att gå mellan sympatikuspåslag (fara) och parasympatikus (lugn och ro) desto större är chansen att vår urtidsmänniska överlever och för vidare sina gener till nästa generation “jägare-samlare”. Sannolikt var vår urtidsmänniska riktigt bra på distanslöpning, och då i syfte att jaga ner sina byten genom uttröttning. Den naturliga selektionen gjorde sannolikt också att de mest anpassningsbara individerna överlevde.
Stress i nutid
Nu är vi tillbaka i nutid igen och hur skiljer sig vårt liv idag med det för 100.000 år sedan? Idag är den sabeltandade tigern utdöd sedan 10.000 år och är ersatt av hyror, armbandsuret, projekt, relationer, stressade chefer, och rödljus i trafiken. Från att ha varit få enstaka stressmoment med stort adrenalinpåslag lever vi idag mer eller mindre under konstant men litet stresspåslag som hela tiden håller oss i ett sympatikuspåslag (fight-or-flight):
Funktioner såsom blodtryck, puls, och andning ökar. Matsmältning, inlärning och minne, reparation och tillväxt samt reproduktion, vilka inte är viktiga när vi slåss eller flyr, minskar.
Även om förändringarna i fysiologi att ”varva upp” är livsviktiga för att överleva en attack från en sabeltandad tiger så påverkar dom vår hälsa negativt om vi inte kan återgå till “lugn och ro” utan att alltid vara i ett läge där vi är beredda på strid. Ett tillstånd där vi under lång tid dras med förhöjt blodtryck och puls påverkar vårt kardiovaskulära system negativt, vilket kan leda till arteroskleros, hjärtsjukdomar och stroke.(2,3)
En utdragen nedreglering av matsmältningsenzym och rörelse i mag- tarmkanalen kan leda till halsbränna, och förstoppning. Ändrat blodflöde till fortplantningsorganen kan leda till infertilitet, erektil dysfunktion och andra gynekologiska problem. Den ledande dödsorsaken i Sverige beror direkt eller indirekt på stress (2).
Data: Folkhälsomyndigheten / Grafik: TheNapLab
Stress symtom
Den stora frågan är då - hur vet du om du påverkas av stress och lider av kronisk stress? Vi har skapat en lista med symtom där stress är en bidragande faktor:
- halsbränna (5)
- förstoppning (5)
- IBS (3,4)
- sömnlöshet
- nedsatt kognitiv förmåga
- bukfetma
- ångest
- trötthet
- högt blodtryck
- hjärtsjukdomar
- atheroskleros (2)
- infertilitet
- högt kolesterol
- impotens
- insulinresistens
Har du något av dessa symtom så kan kronisk stress vara grundorsaken. Ett av de mest effektiva sätten att motverka kronisk stress är att du tar kontroll över din andning - det vill säga - lär dig andas rätt. Antal andetag per minut och volym per andetag har en djupgående inverkan på hjärnans uppfattning av stress. Andningen är starkt kopplad till vår förmåga att slappna under ett påslag av sympatikus. Några minuter varje dag med medveten och fokuserad andning kan förflytta din kropp ur "Fight-or-flight" till "lugn-och-ro." Effekterna som detta kan kan ha på din fysiska, emotionella och mentala hälsa bör inte underskattas.
Avslappningsövning mot stress - En effektiv andningsövning
Ligg på rygg, med ena handen på pannan. Stäng ögonen och fokusera på djupandning i två-tre minuter. Detta kan du med fördel göra innan jobbet för en mindre stressfylld start på dagen, eller under arbetstid för att sänka din stressnivå.
Handen på pannan aktiverar frontalloben i hjärnan. Frontaloben hanterar minnen och känslor (inkl. rädsla) och styr vår förmåga att gå över i "Fight or flight" (6). Djupandningen aktiverar "lugn-och-ro" varefter amygdala , vårt stresscentrum, hämmas.
Andningsövningar ska inte ses som den enda behandlingsmetoden vid ovanstående symtom. Misstänker du sjukdom som i listan så ska du få detta undersökt av din husläkare.
Referenser
1) The Neural Basis of Motor Control, Vernon B Brooks
2) https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Halsa/Stress/
3) J Psychosom Res. 2002 Jan;52(1):1-23. Stress, inflammation and cardiovascular disease. Black PH1, Garbutt LD.
4) World J Pediatr. 2016 Nov;12(4):389-398. Epub 2016 Jun 30.Non-pharmacological management of abdominal pain-related functional gastrointestinal disorders in children.
5) http://www.netdoktor.se/stress-utbrandhet/artiklar/tips-for-dig-med-stressmage/