Benhinneinflammation är en av de vanligaste skador hos idrottare (1, 2). Nu när är här våren kommer allt fler börjar springa och benhinneinflammation blir då allt vanligare. Detta beror på bytet av underlag, ändring av skor och högre träningsintensitet. Benhinneinflammation sitter oftast på insidan av skenbenet (tibia) och kallas även medial tibiaperiostit eller medialt tibiasyndrom. På engelska kallas det ofta ”shin splints” eller medial tibial stress syndrom. För att gör det enklare kommer vi i denna artikel att förkorta det hela med MTSS.
Vad är benhinneinflammation/MTSS?
Orsakerna till denna smärta är fortfarande oklara, tidigare har man trott att det berott på en inflammation i benhinnan (periostet), där av namnet, men detta har visat sig inte vara så troligt. Senare forskning tror istället på en smärtsam stressreaktion av benet (1), där benet nedbrytningen är överträffar uppbyggnaden i tibias cortex. Lokal bentäthet i tibia har visat sig vara 23% (+/- 8%) mindre hos idrottare med MTSS (2). En förklaring som finns mycket bevis för menar att det är den upprepade böjning tibia som orsakar MTSS. Andra förklaringar som finns är en överansträngning som ger drag och fibrotisering i fascia och att muskler som m. tibialis posterior, m. flexor digitorium och m. soleus kan hjälpa till att orsaka MSTT (2). Många som har MTSS har även PFSS, Patellofemoralt smärtsyndrom, i knäna. (3)
MTSS kännetecknas av en träning relaterad smärta som sitter på tibias mediala kant
oftast från mitten av benet och neråt till fotleden(2).
Symtom då benhinneinflammation är:
- Smärta på insidan av mediala tibia kanten.
- Oftast smärta från mitten av benet och nedåt.
- Kommer vid löpning och hopp, blir värre och värre vid ansträngning.
- Lokal ömhet, tibias nedre hälft. Viss ojämnhet kan upplevas på insidan av tibias mediala kant.
- Smärta kan utlösas av nedåtböjning av tår och fotled.
Riskfaktorer för MTSS
Även om de fysiologiska orsakerna till MTSS inte är fullt klarlagda har man bättre koll på riskfaktorerna för att denna smärta ska uppkomma:
- Överdriven pronation av fotled.
- Tidigare problematik med MTSS
- Ökad träningsintensitet
- Långdistans löpning
- Löpning på hårt underlag
- Dåliga skor
- Kvinnligt kön
- Högt BMI
- Även smala vader och en inskränkt inåtrotation i höften har också setts som en riskfaktor.
- PFSS
(1,2,4,5)
Förebyggande åtgärder är därför:
- Succesivt byte till nytt underlag
- Bra springskor och sulor.
- Ordentlig uppvärmning
Behandling av benhinneinflammation
Diagnostisering av MTSS görs via en noggrann anamnes och klinisk undersökning. Vid MTSS är det viktigt att utesluta en stressfraktur i tibia och ett bakre kompartment syndrom (2). MTSS kan vara förstadiet till en stressfraktur därför år detta viktigt att komma ihåg under hela behandlingen, om symtomen skulle förändra, bli värre eller om behandlingen ej ger önskat resultat.
Vid MTSS bör löpträning och träning som provocerar smärta avbrytas, alternativ träning så som cykling och simning kan istället användas för att hålla igång konditionsträning. Vid cykling ska pedalen hållas under hälen för att inte provocera muskler som kan bidra till MTSS. Fortsatt löpträning kan förvärra skadan och i värsta fall leda till ett svårbehandlat kroniskt tillstånd eller en stressfraktur.
Träning av vadmuskulatur kan hjälp att minska belastningen på tibia och är därför viktig rehabilitering vid MTSS. Musklerna verkar då mer stötdämpande och mindre belastning längs på benet. Vilket minska stressreaktionen och ”böjningen” av tibia.
Vid MTSS kan det vara bra att se över löpträning och springskor, dessa kan på verka belastningen på underbenet. Vid pronation av fotleden är det viktigt att ha rätt uppbyggda skor eller i iläggssulor. Det hjälper kompensera felaktigt rörelsemönster i foten och kan på så sett minska stressen på underbenet.
Muskulärbehandling så som massage och muskeltöj kan vara symtomlindrande vid MTSS och kan utföras både av terapeuter, så som naprapater, och av idrottsutövaren själv.
Vid kronisk benhinneinflammation, smärta längre än 6 veckor, är stötvåg ett bra val av behandlingsmetod. Stötvåg är en evidensbaserad behandling som visat sig effektiv på flera olika diagnoser, förutom MTSS (5) även löparknä och smärta i plantarfascian. Stötvågsbehandling leder till en akutisering av skadan, vilket gör att kroppen kan starta en ny läkningsprocess. Oftast krävs2-5 behandlingar med ca 5-7 dagars mellanrum. Stötvåg tillsammans med traditionell naprapati behandling är en effektiv behandling på kronisk MTSS.
Prognosen för MTSS är oftast god, beroende på hur länge smärtan har pågått och dess intensitet är läkningstiden olika. Idrottaren måste vara noga med att lyssna på kroppen och ej provocera smärta.
Har du känningar av benhinneinflammation/MTSS? Hos oss på Kroppsdetektiverna kan vi hjälpa dig med diagnostisering och behandling för att du så snabbt som möjligt ska kunna återgå till din idrott. Tänk på att desto fortare problemet tas tag i, ju fortare kan du återvända till din idrott.
Källor:
- Reshef N, Guelich DR. Medial tibial stress syndrome. Clin Sports Med. 2012 Apr;31(2):273-90
- Maarten H. Moen, Johannes L. Tol, m.fl.Medial tibial stress syndrome: a critical review. Sports medicine 2009 vol.:39 nummer:7 sid:523
- Nya Motions och idrottsskadeboken och dess rehabilitering, Jon Karlsson, Roland Thommeé, Leif Swärd, SISU 2011.
- Yagi s, Muneta T, Sekiya I. Incidence and risk factors for medial tibial stress syndrome and tibial stress fracture in high school runners. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2013 Mar;21(3):556-63
- Shockwave treatment for medial tibial stress syndrome in athletes; a prospective controlled study,
Moen MH, Rayer S, Schipper M, Schmikli S, Weir A, Tol JL, Backx FJ, Br J Sports Med. 2011 Mar 9
Allt material på denna sida skyddas enligt svensk lag och kopiering av hela eller delar av innehållet utan källhänvisning till denna sida kommer att lagföras. Vi använder Copyscape för att kontrollera halten av kopierat material.
